Julbocken sparkade på påsen med silverfärgade pastahjul. Under alla dens hundra år hade den aldrig stött på så gräsligt julpynt. Påsen gick upp och alla hjul trillade ut över golvet. De var jättemånga. Inte nog med att de var skitfula, de skulle dessutom finnas i överflöd.
”Man kan ju få ångest av mindre” muttrade bocken högt för sig själv. Den tittade upp mot granen och kliade sig själva lite i halmskägget.
”Tacka vet jag glitter. Förvisso nytt det med, men det är fint tillsammans med glaskulorna och belysningen. Alltid nått att vara tacksam över.” Den promenerade bort mot eldstaden, där en eld värmde upp rummet. Utanför fönstret trillade snöflingorna dansant ner mot marken. Det såg kallt ut, men här inne var det varmt och behagligt. Han var den enda som var vaken och han trivdes i både mörkret och i sin ensamhet.
/Kivi
*
På julen ser jag rött.
”Man kan ju få ångest av mindre” muttrade bocken högt för sig själv. Den tittade upp mot granen och kliade sig själva lite i halmskägget.
”Tacka vet jag glitter. Förvisso nytt det med, men det är fint tillsammans med glaskulorna och belysningen. Alltid nått att vara tacksam över.” Den promenerade bort mot eldstaden, där en eld värmde upp rummet. Utanför fönstret trillade snöflingorna dansant ner mot marken. Det såg kallt ut, men här inne var det varmt och behagligt. Han var den enda som var vaken och han trivdes i både mörkret och i sin ensamhet.
/Kivi
*
På julen ser jag rött.
Denna förbaskade äckelmaten och granen som tappar alla glaskulorna på golvet.
Det eviga mörkret och den slaskiga snön som hindrar trafiken och sinnet att komma fram.
Ensamheten som framkallar en ångest och mani som kommer bara en gång om året!
Detta överflöd av förväntningar som är omöjliga att uppfylla!
Och så har vi soppköket! Där folk hjälper till. Får inga kontanter tillbaka för sin möda, men för
dem gör det inget…
De klär upp julbocken i centrum med glitter och pastahjul.
Krubban som blir så vacker när den blir upplyst av elden från ljusen och eldstaden.
Tacksamheten från ansiktena av både gamla och unga, fattig som rik.
Den hemlagade chockladen som doftar nejlikor av någon härlig anledning.
På julen ser jag rött. Men jag måste säga det, att färgen röd är min favorit.
/Jacob
*
Det snöar inte längre kring jul. Istället beblandas mörkret med slask och mani.
/Jacob
*
Det snöar inte längre kring jul. Istället beblandas mörkret med slask och mani.
Bakom ögonlocken skymtar den eviga rädslan fram, för ensamhetens ingentinghet.
Förväntningarna går i kras i takt med adventskalendern. Medan julklappshögen växer som om den fick tillskott i form av vitaminer och järn. Glittret hänger håglöst och julstjärnan blinkar. Glödlampan måste bytas ut.
/Tiffany
*
Glöm inte
den glitter-vita snön faller lätt som stjärnformade bomullstussar
Glöm inte
att trots äckelmat på bord
får du det serverat på silverfat
Glöm inte
att trots det tunga mörkret kan du tända ljus
Glöm inte
att trots ouppfyllda förväntningar är det många som inga presenter får
Men Glöm inte
glöggen. det enda som faktiskt kan får dig att glömma.
God Jul and remember;
Darkness cannot recognize light. Only light can recognize light. :)
/Cecilia
*
ångesten ångar, doftar blodröd glögg
jag ske ge dig en present; ensamhet
lova att ta vara på den, håll den
försiktigt som en glaskula
låt mig försvinna
som en snöängel smälter
vår sista december
en eldstad som släckts
/Bobski
*
/Cecilia
*
ångesten ångar, doftar blodröd glögg
jag ske ge dig en present; ensamhet
lova att ta vara på den, håll den
försiktigt som en glaskula
låt mig försvinna
som en snöängel smälter
vår sista december
en eldstad som släckts
/Bobski
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar