På onsdagskvällen 21 september var vi på föreställningen Doktor Glas vid Dramatens stora scen.
Pjäsen är en enmansföreställning där Krister Henriksson berättar historien om Glas, hämtad ur Hjalmar Söderbergs klassiska roman från 1905. Vi får komma in i Doktor Glas inre värld där han planerar och genomför ett mord.Trots att det är en monolog spelar Krister Henriksson upp flera roller i rollen som Glas - pastor Gregorius, dennes fru Helga samt ett par bekanta till Glas.
Dekoren är samtidigt enkel och mycket effektfull. En box - ett hus - av en vit stålställning och några flaskor mineralvatten i scenens framkant är allt. Sedan kommer ljussättningen som gör starkt intryck, strålkastarljus som bildar en enorm skugga bakom Doktor Glas, och en gigantisk måne som ritas upp av en ljusstråle, varv efter varv bakom scenen.
Morgonen efter att vi sett föreställningen pratar jag med Angelica, Katla, Petronella och Vincent. Vi verkar överens om att pjäsen var ungefär som vi kunnat vänta oss, det som stack ut var en dansscen i mitten av föreställningen. Några citat får sammanfatta upplevelsen:
“Som helhet en bra pjäs.”
“Hade den varit längre hade jag somnat”
“Vilket minne - att komma ihåg alla dessa repliker.”
“Vilken total kontroll över sin röst. Jag har aldrig tidigare sett en så skicklig skådespelare på scen. Han ändrade sin röst från lugn till totalt kaos.”
“Scenografin var genialisk, och ljussättningen med den den stora skuggan bakom Doktor Glas.”
“Dansgrejen - då kunde vi inte låta bli att skratta. Han såg ut som de typiska vita medelåldersmännen.”
Teaterbesöket var det första av fyra inplanerade som vi gör under läsåret.
/Elin Odesson
